Rättspsykiatrin håller nätverksträff i Jönköping

Gruppbild på en man och tre kvinnor framför en vägg
Vi har en väldigt god sammanhållning och intressant patientgrupp, säger Staffan Hjelm, psykiatrisjuksköterska, Linda Holm, biträdande vårdenhetschef, Ulrika Wendel Hagstedt, vårdenhetschef och Charlotte Blomqvist, psykolog, på avdelning c, psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, som laddar för två dagars nationell nätverksträff i rättspsykiatri i Jönköping. Foto: Mikael Bergström

Inom den rättspsykiatriska vården finns det patienter med neuropsykiatriska problem. Neuropsykiatri är därför årets tema när Nätverket för rättspsykiatrisk omvårdnad arrangerar nationell konferens i Jönköping 23-24 maj, för andra gången i Jönköping sedan nätverket startade 2001.

– Vi möter den här diagnosgruppen i vår verksamhet. Alla som kommer till oss har fått en bedömning av rättsmedicinalverket om att de begått brott under en allvarlig psykisk störning. Ibland initierar vi sedan en neuropsykiatrisk utredning när vi tycker att det behövs. Detta är en patientgrupp som vi vill bli ännu bättre på att skapa god omvårdnad och andra insatser för, säger Ulrika Wendel Hagstedt, vårdenhetschef för avdelning C, en länsenhet som tillhör psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.

Dömts till rättspsykiatrisk vård

Hon och hennes medarbetare arbetar med patienter som efter ett brott har dömts till rättspsykiatrisk vård, vilket ofta leder till långa vårdtider.

Två gånger om året arrangeras nätverksträff. När det nu för andra gången sker i Jönköping deltar ett 70-tal personer från andra kliniker i landet, från Sundsvall ner till Skåne.

– Det handlar mycket om att träffa andra omvårdnadsmedarbetare i Sverige som arbetar med rättspsykiatri, för att utbyta erfarenheter, säger Linda Holm, biträdande vårdenhetschef.

Föreläsning om diagnossättning

Under de två dagarna blir det både föreläsningar och gruppdiskussioner. Anette Ekerheim, enhetschef för det neuropsykiatriska teamet på psykiatriska kliniken, kommer att föreläsa om diagnossättning, utmärkande drag för de olika diagnoserna och hur det bästa bemötandet ser ut.

– Ja vill man bara lära sig om neuropsykiatri finns det andra konferenser, men vår nationella nätverksträff är en arbetande konferens med flera syften, påpekar Ulrika Wendel Hagstedt.

Allt fler svenskar får neuropsykiatriska diagnoser, som ADHD/ADD, Aspergers syndrom, autism och Tourettes syndrom.

– Allt fler unga får neuropsykiatriska diagnoser, vilket leder till att fler patienter hos oss också har det, förklarar Charlotte Blomqvist, psykolog på avdelning C.

Behandlingen kan anpassas

En neuropsykiatrisk diagnos kan leda till ett annat synsätt på behandlingen.

– Då kan vi behöva anpassa vår metodik till patientens behov av tydlighet och struktur. Ju mer vi förstår om gruppen som har neuropsykiatriska problem, desto mer kan vi anpassa vår verksamhet, Charlotte Blomqvist.

Det kan till exempel handla om att patienterna får kognitiva hjälpmedel.

– Den typen av hjälpmedel är självklart inom barn- och ungdomspsykiatrin, och kommer allt mer inom vuxenpsykiatrin. Det är dags för oss inom rättspsykiatrin att börja använda dem också, säger Ulrika Wendel Hagstedt.

Patienten delaktig i vården

Patientens delaktighet i planeringen av sin vård är en självklarhet även inom rättspsykiatrin.

– Det sker en utveckling av detta i Sverige. Vi arbetar med att patienterna ska få vara närvarande och ha inflytande över den vårdplanering som vi gör. Jag ingår i en arbetsgrupp där samtliga regioner i södra Sverige medverkar och som leds från rättspsykiatrin i Växjö som arbetar med detta, säger Ulrika Wendel Hagstedt.

Avdelning C vid psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, har tolv vårdplatser för rättspsykiatrisk vård. Dessutom köps 30 vårdplatser vid rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena.

– Den som dömts till rättspsykiatrisk vård börjar ofta vården i Vadstena. I de vårduppföljningar vi gör bedömer vi när det sedan är lämpligt att patienten förs över till avdelning C hos oss, förklarar Linda Holm.

Vårdbeslut omprövas varje halvår

Rättspsykiatrisk vård är aldrig tidsbestämt. Beslutet om vård omprövas varje halvår av förvaltningsrätten, en prövning där också patienten deltar. Prövningen har fokus på patientens hälsotillstånd och den riskbedömning som har gjorts.

Under vårdtiden har patienten ett så kallat kontaktmannalag, som består av en sjuksköterska och två skötare. Dessutom erbjuds alla patienter en extern stödperson, en roll som Region Jönköpings läns patientnämnd organiserar.

– Många tackar ja till stödperson, men frågan behöver ibland upprepas, och det ska ske vid varje omprövning i förvaltningsrätten, säger Ulrika Wendel Hagstedt.

En vårdtid med struktur

Under vårdtiden är det viktigt med struktur för den enskilde patienten. Här ingår allt ifrån att hålla ordning på sitt rum till olika aktiviteter, som att plugga eller träffa sin stödperson och efter hand möjlighet att tillsammans med denne ta promenader och göra aktiviteter utanför avdelningen. Veckosamtal med kontaktmannalaget är en del i behandlingsrutinen, liksom tillgång till läkare, psykolog och arbetsterapeut.

– Vi har mycket fokus på patientens ekonomi och BMI. Det finns en tendens att patienterna går upp i vikt här, bland annat på grund av de läkemedel de tar, så tillgången till vårt gym är viktig, där nu alla vikter är borta så att det mer är ett motionsrum, säger Staffan Hjelm.

Läkare bedömer om besök

Den som är dömd till rättspsykiatrisk vård har också möjlighet att ta emot besök.

– Det bedöms av vår läkare. Ofta inleds det med bevakat besök, och restriktionerna kan sedan släppa efterhand beroende på riskbedömningen.

Efter ofta en lång vårdtid är det dags för den rättspsykiatriska vården att övergå i öppenvård, där patienten bor hemma.

– Vi har en snittvårdtid på cirka sju år från dom till öppenvård. I öppenvården har vi ett mobilt team som besöker och ansvarar för de 25-30 patienterna som vårdas på Öppen rättspsykiatrisk vård, säger Ulrika Wendel Hagstedt.

Bo i träningslägenhet

Vägen till öppenvård kan dessutom gå via den träningslägenhet som avdelning C har och där patienten kan bo under en period.

– Vi vill se hur man fungerar i en hemmiljö och klarar matlagning, städning med mera. Samtidigt är det massiva insatser från arbetsterapeut och andra, säger Staffan Hjelm.

En rad insatser sker också när det är dags för patienten att skrivas ut.

– Vi skriver aldrig ut någon utan stöd. Vi jobbar mycket med habilitering och rehabilitering, och det kan bland annat bli aktuellt med boendestöd och kuratorkontakt. Vi har mycket samarbete med kommunerna kring patientens boende och sysselsättning, och kan ge stöd och hjälp av god man och förvaltare. Ofta får patienten också fortsatt kontakt med annan psykiatrisk öppenvård, säger Linda Holm.

”Härlig känsla vid utskrivning”

För personalen på avdelning C är det förstås glädjande när en patient efter lång vårdtid bedöms klara att skrivas ut till ett fungerande vardagsliv igen.

– Det är en härlig känsla. Vi blir glada när vi ser att det fungerar bra för en patient, säger Ulrika Wendel Hagstedt.

De konstaterar också att det är väldigt få patienter som återfaller i brott efter rättspsykiatrisk vård.

– Vi har ett oerhört svårt uppdrag. Men enligt vårt nationella kvalitetsregister har vi lägst antal återfall av alla tvångsvårdsformer, där också kriminalvård, frivård och SIS-vård ingår. Samtidigt bedöms ett återfall efter rättspsykiatrisk vård mycket hårdare av allmänheten, jämfört med återfall i brott efter ett fängelsestraff, konstaterar hon.

MIKAEL BERGSTRÖM