Svåra besked ska ges genomtänkt och på rätt sätt

Fyra personer sitter och  samtalar runt ett bord
Ett samtal som innehåller ett svårt besked bör hållas på en lugn och avskild plats med gott om tid avsatt. Helst ska samtalet hållas av två medarbetare, och patienten bör ha en närstående med sig. Patienten ska i förväg informeras om syftet med samtalet och vårdmedarbetarna ska förbereda sig, faktamässigt, emotionellt och mentalt, rekommenderar de nya riktlinjerna. Bilden är arrangerad. Foto: Johan W Avby
Fyra personer sitter och  samtalar runt ett bordPorträtt av en kvinna

För hälso- och sjukvårdens medarbetare är en av arbetsuppgifterna att hålla samtal med patienter som innebär svåra besked, om kroniska eller livshotande sjukdomar, trauman eller dödsbud. Margareta Andersson från Höglandet fick 2014 ett rakt och tydligt svårt besked – som samtidigt ingav hopp utan att lova för mycket.

Onsdagen den 14 maj 2014, klockan 11.00 har etsat sig fast i hennes minne. Kallad till möte på kirurgkliniken på Höglandssjukhuset i Eksjö efter mammografi och ultraljudsundersökning, möttes hon och hennes man av bröstkirurg, sjuksköterska och undersköterska.

– Du har en klar och tydlig lobulär bröstcancer. Vi har en operationstid på måndag.Är det så bråttom? frågade jag. Nej, men vi låter inte våra patienter vänta i onödan, svarade bröstkirurgen. Sedan minns jag inte mer av det som sades i rummet. Allt snurrade för mig, berättar Margareta Andersson.

Uppskattade rakt besked

Beskedet var rakt och tydligt, vilket hon uppskattar när hon nu tänker tillbaka:

– Vi ska göra allt vi kan för att göra dig frisk, sa han, vilket var en trygghet och gav en öppning av hopp. Man ska inte hemlighålla något, utan ge fakta och inte säga ”du blir bra” – för det vet ju ingen.

För många läkare och sjuksköterskor är svåra besked en naturlig och samtidigt mycket jobbig och svår arbetsuppgift. Som ett stöd för detta finns därför riktlinjer med konkreta råd om hur ett samtal ska genomföras.

– Svåra besked kan förstås se olika ut. Men det innebär ett samtal som individen upplever förändrar framtiden – de upplever ett före och ett efter. Därför har vi fördjupat våra riktlinjer, säger Margaretha Stenmarker, barnonkolog och ordförande i Region Jönköpings läns etikråd.

Respekt, empati och lyhördhet krävs

Svåra besked kan skapa en krisreaktion som sätter förmågan att ta till sig information ur spel. Hos den som förmedlar beskedet krävs då respekt, empati och lyhördhet, och det handlar om att lämna besked i en form och på en plats som gör att inte oro och ångest förstärks.

Formerna för samtalet

Riktlinjerna tar bland annat upp att ett samtal inte får gå för fort, bli ensidig information, innehålla fackspråk som är svårt att förstå, eller ske i andra patienters närvaro.

Det måste också finnas en omtanke om vilket stöd som kan lämnas och en plan vart patienten kan vända sig med fler frågor om beskedet lämnas inför en helg. Riktlinjerna anger också att svåra besked måste vara en genomtänkt process i flera steg där alla vårdverksamheter bör tänka igenom hur just deras process utformas bäst.

Förbereda sig väl

Ett viktigt råd är att som personal inte sitta själv vid ett samtal.

– Är man två kan man växeldra mellan svar på konkreta frågor om praktiska saker, till att komma tillbaka till ”vad sa du att jag har för sjukdom”. Det är också viktigt att förbereda sig faktamässigt, emotionellt och mentalt, för att kunna ha fullt fokus på samtalet och den reaktion det kan skapa, säger Margareta Stenmarker.

Ha plan för nästa steg

Dessutom behövs en plan för nästa steg. – Det finns alltid ett nästa steg, ofta med utvidgad utredning. Patienten ska inte lämna rummet utan att veta konkret vad nästa steg blir. I det ingår också att informationen måste upprepas flera gånger.

Läs mer:

”Att bli behandlad med värdighet och respekt är det viktigaste som patient”

Uppdaterat stöd för att ge svåra besked