Satsning på lärcaféer och självhjälpsgrupper för att skapa trygghet i vardagen

En grupp människor sitter vid ett bord och pratar
Satsningen på lärcaféer och självhjälpsgrupper i hela Jönköpings län är ett sätt att öka kunskapen och skapa trygghet i vardagen för personer som behöver stöd i sin sjukdom eller livssituation. (Bilden från lärcafé på Höglandssjukhuset 2017 om förmaksflimmer, där bland annat medicinläkaren Anne-Marie Suutari svarade på deltagarnas frågor). Foto: Johan W Avby
En grupp människor sitter vid ett bord och pratarTvå kvinnor tittar in i kameran

Lärcaféer och självhjälpsgrupper, där personer med liknande erfarenhet träffas för att få mer kunskap och insikt om sin sjukdom/livssituation och ge och få stöd av varandra, har stor betydelse. Därför föreslås nu en utökad satsning i hela Jönköpings län som en integrerad del av vården.

– Vi ser att satsningen på lärcafé och självhjälpsgrupper är en viktig del i omställningen av hälso- och sjukvården, från sjukhusvård till mer primärvård och från primärvård till mer insatser i det idéburna partnerskapet. Därför vill vi utveckla det arbete som redan pågår, säger Rachel De Basso (S), ordförande i nämnden för folkhälsa och sjukvård.

Nämnden beslöt vid sitt senaste sammanträde att tillstyrka en motion till regionfullmäktige om en satsning på återkommande lärcaféer över hela länet för ett antal prioriterade diagnoser som en integrerad del av hälso- och sjukvården. Dessutom ska en koordinatorsfunktion inrättas för att initiera och samordna såväl lärcaféer som självhjälpsgrupper.

”Hjälp att hantera sin sjukdom”

– Kärnan i lärcaféer är individens egen förutsättning och ett personcentrerat arbetssätt. Här finns ett salutogent tänkande vilket innebär fokus på det friska. Att leva med en kronisk sjukdom påverkar även det sociala livet. Genom lärcafé får man träffa andra i samma situation, vilket kan vara en del i att hantera sin sjukdom och något som ökar välbefinnandet. Inom kommunal verksamhet görs också stora insatser med lärcafé till exempel inom demensvården, ibland i samarbete med oss, säger Rachel De Basso.

Lärcafé i många ämnen

Lärcaféer har genomförts i Region Jönköpings län i omkring tio år i ämnen som förmaksflimmer, psoriasis, IBS, njursjukdom, stroke, depression och flera andra sjukdomstillstånd.

Formen är tydlig. Deltagarna träffas fyra-fem gånger tillsammans med en ledare och de frågor som deltagarna ställer vid den första träffen formar innehållet i de följande träffarna, dit olika föreläsare bjuds in.

”Ställa de frågor man behöver”

– Som deltagare får man chansen att tillsammans med andra patienter ställa de frågor till professionen som man behöver. Som ledare handlar det om att styra träffarna och driva diskussionen framåt, säger Emma Hag, sjuksköterska på hjärtmottagningen, Länssjukhuset Ryhov.

Hon har varit ledare för lärcafé om förmaksflimmer fyra gånger och planerar en femte gång under våren.

– Vi frågar de patienter som vi tycker har behov utifrån en oro och osäkerhet, och bjuder in dem när det är dags. Lärcafe ska ses som ett komplement till den traditionella vården. Formen passar inte alla. Vissa personer vill inte tillsammans med andra människor prata om sina problem. Det får vi acceptera.

Att arrangera lärcafé tar en hel del tid och därmed resurser i anspråk för en hårt ansträngd sjukvård. Men att de ger bra resultat visar patientenkäter som Jönköping Academy har genomfört.

Tryggare patienter som vinst

– Det vi satsar i kraft på gruppverksamhet som denna vinner vi förhoppningsvis i minskad vårdkonsumtion och tryggare patienter med mer kunskap om sin sjukdom eller diagnos.  En del deltagare vill gärna fortsätta att träffas efter lärcaféet och då kan vi rekommendera en lämplig självhjälpgrupp, säger Emma Hag.

Självhjälpsgrupper startade 2015 och utgår ifrån tron på människans egen kraft, vilja och förmåga till förändring.

15-tal självhjälpsgrupper

– Vi har hittills genomfört omkring 15 grupper i hela länet, med ämnen som utmattning, ensamhet, att vara anhörig eller hitta glädje efter svårigheter. Vissa grupper är avslutade, andra pågår, och i en del grupper har det tillkommit nya deltagare när andra har slutat, säger Birgitta Ekeberg, projektledare på sektionen för folkhälsa.

De första träffarna får gruppen stöd av en igångsättare, som sedan har fortsatt kontakt med gruppen och ger stöd vid behov.

– Det har stor betydelse att träffa andra människor som är i en liknande situation. Möjligheten att kunna dela erfarenheter med varandra kan ha lika stor betydelse som professionell hjälp, säger Birgitta Ekeberg.

Kursledare och igångsättare utbildas

För att kunna utveckla lärcaféer och självhjälpsgrupper behövs fler kursledare och igångsättare. Därför har det genomförts gemensamma utbildningsdagar under hösten 2018, något som upprepas under våren 2019 på de tre sjukhusen. Totalt kommer då minst ett 50-tal medarbetare i Region Jönköpings län att ha fått den utbildning som behövs för att leda ett lärcafé, eller vara igångsättare i självhjälpsgrupp.

– Efter utbildningen kommer vi att träffa dem igen, med målsättningen att bilda nätverk för att stödja igångsättandet av grupper. På sikt vill vi att lärcafé ska ingå som en naturlig del i behandlingen för den som drabbas av kronisk sjukdom eller kroniska symptom, säger Birgitta Ekeberg.