Regionalt serviceprogram värnar tillgången på livs- och drivmedel på landsbygden

Bussar som åker på en landsväg
Tillgången till samhällsservice på landsbygden är viktig. Det handlar om butiker och tankställen, men också mötesplatser, kollektivtrafik och annan samhällsservice. Det regionala serviceprogrammet, som förlängs till och med 2020, belyser det arbete som sker och vilka satsningar som behövs för att boende på landsbygden ska ha en bra service. Foto: Johan W Avby

Närhet till livsmedelsbutiker och tankställen är viktiga exempel på service på landsbygden. Det regionala serviceprogrammet innehåller många aspekter på kommersiell och offentlig service. Målsättningen att människor ska kunna bo, arbeta och driva näringar i alla delar av Jönköpings län, även på landsbygden och mindre orter.

Tillgången till daglig service på landsbygden och mindre orter är oerhört viktigt. Det regionala serviceprogrammet är bland annat till för att vi med samhällets resurser ska stödja den lokala servicen, säger Rune Backlund, regionråd och ordförande i nämnden arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet.

Nämnden behandlar 28 februari ett förslag till reviderat regionalt serviceprogram för att förlänga nuvarande program två år till.

Utgångspunkten är att alla medborgare har rätt till en god offentlig service och även ska ha god tillgång på kommersiell service. I Jönköpings län finns det flera exempel på samlokaliseringar. Det handlar om butiker som har paketservice, turistinformation, är apoteksombud och utför betaltjänster, eller kommunala biblioteksfilialer på mindre orter som också är medborgarkontor.

Samlokalisering av service

Det finns också exempel på samlokalisering av offentlig och kommersiell service, som butiken i Hult i Eksjö kommun som inrättat en yta med medborgarinformation.

Tillgången på livs- och drivmedel har stort fokus i regionala serviceprogrammet.

– Servicefrågan är väldigt viktig för alla invånare och på de mindre platserna i Jönköpings län har ofta butikerna en viktig roll för att man ska kunna bo kvar på orten. I det fortsatta arbetet behöver vi få igång ett närmare samarbete med kommunerna i dessa frågor, säger Lena Bohman, sakkunnig livsmiljö, på regional utveckling, Region Jönköpings län.

Antalet butiker inom dagligvaruhandeln har minskat i Jönköpings län sedan mitten av 1990-talet, i både tätorter och landsbygdsområden. Sedan 2008 har det dock skett en ökning med sju butiker, men då i större tätorter.

Olika stödinsatser

För att motverka att områden blir utan butiksservice finns det sedan många år statliga pengar till olika stödformer, till exempel investeringsstöd.

En särskild insats pågår sedan flera år av de så kallade Landsbygdsmentorerna, som coachar och utbildar handlare som har de strategiska butikerna i länet, ensamma på sin ort.

– För de strategiska butikerna är det oerhört viktigt att vi tittar på hur vi kan stärka dem, med både ny teknik och genom att tillföra nya funktioner så att de blir en viktig servicepunkt och mötesplats i samhället. Vårt nästa program kommer att peka mer på digitaliseringens möjligheter, säger Rune Backlund.

Även antalet tankställen har minskat under åren. En del har blivit automatiserade, vilket också påverkar servicenivån.

Samhällsföreningar engagerar

Särskilt de sydöstra delarna av Jönköpings län är utsatta. Här har samhällsföreningar börjat engagera sig för att underlätta möjligheten att tanka. Därför visar Tillväxtverkets rapport att antalet tankställen utanför de större tätorterna har ökat något de senaste åren.

Det innebär att ingen länsinvånare har längre restid än 20 minuter till ett tankställe (bensin) och de flesta också når en livsmedelsbutik på den tiden.

– Vi ska byta ut fossila bränslen mot förnybara. I nästa regionala serviceprogram blir det en utmaning hur vi ska lösa frågan med förnybart och laddbart på landsbygden, säger Rune Backlund.

Det regionala serviceprogrammet pekar på vikten av olika mötesplatser och en engagerad dialog mellan olika aktörer för att skapa en regional tillväxt som innefattar landsbygden.

Koppling till en rad program

Här finns också en stark koppling till andra program för regional tillväxt:

  • Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, som ska fastställas våren 2019, är en övergripande strategi för alla regionala insatser för näringsliv och livsmiljö.
  • Den regionala transportplanen innehåller satsningar på järnväg, investering i kollektivtrafik, utveckling av gång- och cykelvägar och investeringar i enskilda vägar. En bra kollektivtrafik och rätt placerade hållplatser har till exempel betydelse för landsbygdshandeln.
  • Bredbandsstrategin och digitaliseringsstrategin för att skapa ett Sverige som är helt uppkopplat, ger möjlighet för att bo och verka i hela landet.
  • Regional skogsstrategi för Småland, syftar till att öka attraktiviteten och förädlingsgraden, men också rekreation och omställning till biobaserad ekonomi.

Uppmuntra samverkanslösningar

Utifrån det Regionala serviceprogrammet ska nu arbetet fortsätta med inriktning på att bland annat uppmuntra olika samverkanslösningar, skapa nya typer av mötesplatser och tydliggöra kopplingen mellan tillgänglighet till service och näringslivets utveckling.

– Vårt serviceprogram fungerar bra. Men det är många andra bitar, till exempel bredbandsutbyggnad och kollektivtrafik, som också är betydelsefulla för att erbjuda boende utanför tätorterna en bra samhällsservice. Det är ett komplext område med många insatser för att skapa bra förutsättningar för landsbygden, säger Rune Backlund. 

Fotnot 1:
Landsbygd definieras av tidigare Glesbygdsverket som områden utanför tätorter med mer än 3 000 invånare och med fem minuters bilväg i radie från tätorten.

Fotnot 2:
Det Regionala serviceprogrammet för 2014-2018 togs fram av Länsstyrelsen. I och med regionbildningen har ansvaret förts över till Region Jönköpings län, som nu förlänger programmet med två år inför att nytt program tas fram att gälla från 2021. Regionala serviceprogrammet är ett av verktygen för att genomföra regeringens nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft.