Magnetstimulering effektiv behandling mot depression

En läkare demonstrerar magnetspolebehandling
Överläkare Robin Kihlbaum demonstrerar för deltagarna på den nationella konferensen hur TMS-utrustningen på psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset ser ut och fungerar. Biträdande vårdenhetschef Carina Kämpe har tagit plats i patientstolen. Foto: Mikael Bergström
En läkare demonstrerar magnetspolebehandling En kvinna sitter med en magnetspole vid huvudet

Psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset var pionjär när den för 18 år sedan började med magnetstimulering som behandlingsform mot depression. I dag växer intresset starkt nationellt för denna behandlingsform, rTMS, och kliniken var värd för årets nationella träff inom Svenskt Nätverk för Hjärnstimulering.

För den som har återkommande medelsvår till svår depression är behandling med rTMS, repetitiv transkraniell magnetstimulering, ett alternativ. Patienten får en serie på 15 behandlingar,  37 minuter varje gång, där en magnetspole mot huvudet sprider elektriska impulser i hjärnan, med positiv påverkan på områden som är påverkade vid depression.

– Patienterna har ofta medicinering innan, men behöver kompletterande behandling. Elbehandling ECT, är ett alternativ, men av olika skäl, till exempel om patienten inte vill eller kan sövas, är TMS ett bra alternativ. Många patienter är polikliniska och kommer hemifrån, men vissa finns i slutenvården, säger Carina Kämpe, sjuksköterska och biträdande vårdenhetschef på remiss- och bedömning, psykiatriska kliniken, Höglandssjukhuset.

Började som utvecklingsarbete

Här finns lång erfarenhet av TMS-behandling. Det som år 2000 började som ett utvecklingsarbete på kliniken av överläkare Vagn List är idag en väl etablerad behandlingsform.

– Den utvärdering som gjorts på kliniken med depressionsskattningsformulär visar att cirka 60 procent fått en god effekt överhuvudtaget. Detta kan jämföras med preliminärt  70 procent för behandling med antidepressiva läkemedel . Läkemedel har också fler biverkningar, TMS kan ge en ökad men positiv trötthetskänsla, i vissa fall lättare huvudvärk, säger Carina Kämpe.

Behandlingen genomförs av sjuksköterskor och skötare, på delegation från läkare. Överläkare Robin Kihlbaum är ansvarig för behandlingen:

– rTMS är en behandlingsform som lämpar sig väl för patienter som har provat antidepressiva läkemedel eller ECT tidigare men som inte har haft god effekt av detta. Det kan även vara lämpligt för dem som av olika skäl inte vill prova mediciner eller ECT mot sin depression. Vi har haft goda resultat på våra behandlingar, nästan i linje med sedvanlig behandling. Då med betydligt mindre bieffekter.

Carina Kämpe konstaterar att patienterna ofta är positivt inställda till att pröva TMS.

– De får också bra information om vad behandlingen innebär. När patienter återkommer till oss, på grund av återinsjuknande i depression, frågar de ofta efter TMS-behandling.

Under många år har psykiatriska kliniken på Höglandssjukhuset varit ganska ensam om TMS-behandling i södra Sverige, och tagit emot patienter från hela länet och i några fall även från andra regioner.

TMS lyfts upp i Socialstyrelsens riktlinjer

Men nu sker en stor satsning i Sverige. Detta sedan Socialstyrelsen i slutet av 2016 i sina nya riktlinjer lyfte upp repetitiv TMS som en lämplig behandlingsform för vuxna vid medelsvår till svår depression.

– Vi får nu studiebesök från olika håll och flera regioner planerar att köpa in maskiner. Västra Götalandsregionen till exempel ska köpa fem maskiner.

Dessutom finns sedan 2018 ett nationellt kvalitetsregister för TMS.

– Väldigt positivt att TMS har fått ett kvalitetsregister. I fjol registrerade vi 17 patienter. I år har vi redan registerat fyra patienter. Ju mer kunskap det sprids om TMS, desto större blir efterfrågan på behandling. Det är en bra behandling som inte kräver några förberedelser för patienten och inga biverkningar att tala om. Men det är vanligt att det tar åtta-nio behandlingar innan patienten märker effekt.

Nätverksträffen diskuterade forskningsläget

När Höglandssjukhuset för första gången var värd för den nationella träff inom Svenskt Nätverk för Hjärnstimulering samlades ett 60-tal sjukvårdsmedarbetare från hela Sverige, där bland annat forskningsläget för TMS diskuterades.

– Här har vi deltagare som har erfarenhet av TMS-behandling och som bedriver forskning, och de som planerar att starta TMS-behandling, säger Carina Kämpe.