Primärvården arbetar för att ge vård på rätt nivå

En sjukgymnast behandlar patient
Victoria Törnwall, sjukgymnast på Tranås vårdcentral, får direkt kontakt med patienter för behandling när de söker vård. (Bilden arrangerad). Foto: Johan W Avby
En sjukgymnast behandlar patientEn man och en kvinna på bildEn man tittar in i kameran

Den som söker primärvård ska direkt hamna hos rätt yrkesgrupp. Patienter med rörelseproblem till exempel, slussas direkt till sjukgymnast för bedömning och behandling, och kan av sjukgymnasten få remiss till röntgen om det behövs. Modellen på Tranås vårdcentral har lett till effektivare processer och snabbare resultat och sprids nu till övriga vårdcentraler inom Bra Liv.

För fem år sedan hade vi problem med tillgängligheten till läkare och behövde hitta andra sätt att arbeta. Vi införde primärvårdstriagering med förebild från Göteborg, säger Katarina Wik Söderström, sjukgymnast och enhetschef för rehab på Tranås vårdcentral.

Det handlade om att ge sjukgymnaster och arbetsterapeuter utbildning för att själva skriva remisser till röntgen och ortopedi och att utbilda mottagningssköterskorna att slussa patienterna till rätt yrkesgrupp från början, för att slippa dubbla besök, först till läkare och sedan till annan yrkesgrupp.

”Sköterskorna har nyckelroll”

– Våra sköterskor har en nyckelroll i att slussa patienterna rätt, och de klarar detta galant.

Men det handlar också om att skapa en förändrad syn hos patienterna, att till exempel ett tidigt besök hos sjukgymnast är effektivare än att börja med ett läkarbesök och sedan remiss till röntgen.

– Många patienter vill av tradition ha läkemedel, röntgen och sprutor. Men vi vet att problem i rörelseapparaten ofta blir lösta med hjälp av sjukgymnastik, utan röntgen. 80-90 procent av de som har artros i knä slipper operation om de bara gör som sjukgymnasten vill, säger Mats Osbeck, tidigare verksamhetschef för Tranås vårdcentral, idag utvecklingsledare inom Bra Liv.

Komma till specialist direkt

De konstaterar att det finns en tydlig poäng med att direkt komma till den yrkesgrupp som är specialister, till exempel på rörelseapparaten.

– För till exempel artros och karpaltunnelsyndrom gör man en undersökning som ger en klinisk diagnos. Sedan finns det tydliga behandlingsriktlinjer. Men den som inte är bekväm med en sådan undersökning skickar gärna till röntgen först, och kanske labb först för provtagning. Ett akut ryggproblem kan en doktor inte göra så mycket åt, medan däremot är sjukgymnasterna jätteduktiga, säger Katarina Wik Söderström.

Vinster med samverkan

Som enhetschef för sjukgymnaster, arbetsterapeuter, det psykosociala teamet och rehabkoordinator, ser hon stora vinster med den samverkan de har.

– Om patienten kommer till rätt instans från början och får rätt behandling, minskar risken för ett långt sjukdomsförlopp. Det ger generellt också bättre effektivitet och minskade kostnader för onödiga undersökningar.

I satsningen på Tranås vårdcentral ingick att utbilda sjukgymnaster och arbetsterapeuter att själva vid behov kunna skriva remiss till röntgen.

Kostnaden minskade för röntgen

– De yrkesgrupperna behöver ibland ta röntgen i utredningssyfte. I dialog med röntgen och ortopedkliniken i Eksjö kunde vi införa detta. Det innebär att läkare i normalfallet inte behöver vara inkopplad, säger Mats Osbeck.

En effekt blev att vårdcentralens kostnad för röntgen minskade.

– Sjukgymnasterna remitterar till exempel artrospatienter till röntgen först när det visar sig att den viktiga träningen inte ger det resultat som man förväntat sig. Patienten måste då vara beredd på att det kan bli operation, och då också bli rökfri. Effekten blir att vi får en motiverad och rökfri patient, som dessutom vet vilken träning som krävs efter operationen, säger Mats Osbeck.

Det nya arbetssättet har gett en rad andra fördelar.

Gett bättre tillgänglighet

– Vi har fått bättre tillgänglighet och köerna till våra olika mottagningar är borta. Vi har också fått effektivare arbetssätt och patienterna är jättenöjda. Vi ser också att sjukskrivningarna har minskat när vi kan ge rätt behandling från början. Kan man till exempel få en tidig kontakt med psykosociala teamet, och erbjuda fler behandlingsmöjligheter, minskar risken för lång sjukskrivning, säger Katarina Wik Söderström.

Hon konstaterar att förändringen lett till att flera yrkesgrupper får ta större ansvar. Det har krävt både utökade resurser och handledning. Samtidigt har belastningen på läkarna minskat.

– Och arbetet har blivit mycket roligare för oss, säger hon.

Fler yrkesgrupper skriver remiss

Arbetssättet har undan för undan utvecklats på Tranås vårdcentral. Till exempel får sjuksköterskorna som besöker flyktingmottagningarna förskriva röntgen för att undersöka tuberkulos, och astma/KOL-sköterskor får förskriva lungröntgen.

Många vårdcentraler arbetar nu med samma modell.

– Bra Liv har nu totalt utbildat omkring 160 sjukgymnaster och arbetsterapeuter men också sjuksköterskor för att skriva röntgenremiss, vilket sker med ettåriga delegationer. Men detta bygger på att verksamhetschef och medicinsk rådgivare ställer upp på en ändrad arbetsfördelning och behovet av utbildning, säger Mats Osbeck.

MIKAEL BERGSTRÖM