Nya riktlinjer och strategi ska stödja utvecklingen av demensvården i Sverige

Gruppbild på demenskonferens
Utvecklingen av demensvården i Sverige diskuterades vid ett kunskapsseminarium i Huskvarna med bland andra Gunilla Nordberg, medicine doktor Svenskt Demenscentrum, Stefan Brené, projektledare Socialstyrelsen, Anne Ekdahl, geriatriker, medicinskt sakkunnig och ordförande i Socialstyrelsens prioriteringsgrupp, Iréne Ericsson, lektor Jönköping University, Vera Gustafsson, utredare Socialstyrelsen, Frida Nobel, geriatriker och utredare Socialstyrelsen, samt Björn Westerlind, geriatriker Länssjukhuset Ryhov. Foto: Mikael Bergström

Samverkan, kompetens hos vård- och omsorgspersonal, utvecklad dagverksamhet för yngre och lokala gränsöverskridande demensteam. Det är några av de viktiga punkterna i de reviderade nationella riktlinjerna för demenssjukdom som diskuterades vid ett seminarium i Huskvarna med deltagare från Region Jönköpings län och länets kommuner.

– Det är mycket fokus på demenssjukvården just nu, och det beror på att det är en sjukdom som berör jättemånga och som kostar minst 63 miljarder kronor varje år – mer än cancersjukvården och hjärtsjukvården tillsammans, säger Frida Nobel, geriatriker och utredare på Socialstyrelsen.

Tillsammans med kollegor från Socialstyrelsen och representanter från Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistren SveDem och BPSD var hon inbjuden av Länsgrupp Samverkan demens för att berätta om det arbete myndigheten gjort för att revidera de sju år gamla nationella riktlinjerna och ta fram underlag till den nya strategi som regeringen ska presentera under våren.

Erfarenhetsutbyte runt om i landet

Genom att resa runt i landet och sprida kunskap till landsting/regioner och kommuner om sitt arbete, blir det också möjlighet till erfarenhetsutbyte kring vården av en patientgrupp som visserligen minskat en aning på senare år, men som med tanke på den demografiska utvecklingen bedöms öka kraftigt efter 2020 till dubbelt så många inom tre decennier.

– Vi kan spekulera i att vi har blivit bättre på att ta hand om riskfaktorer som hjärt- och kärlsjukdomar. Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, brukar vi ju säga, men vi vet inte, säger Anne Ekdahl, geriatriker, medicinskt sakkunnig och ordförande i Socialstyrelsens prioriteringsgrupp.

Omkring 150 000 personer i Sverige lider av demenssjukdom. Cirka 20 000- 25 000 nyinsjuknar varje år. Demenssjukdom går bara att lindra, inte bota eller bromsa och fokus är på att skapa livskvalitet genom stöd, vård och omsorg.

Personcentrerad vård är basen

Den personcentrerade vården är utgångspunkten i Socialstyrelsens arbete med att ta fram de reviderade nationella riktlinjerna och förslag till den nationella ”En demensstrategi för Sverige” som regeringen kommer att presentera senare i vår.

– Vi måste alltid anpassa vården utifrån personens behov. Men eftersom demenssjukdom ser så olika ut är det svårt att skriva tydliga riktlinjer, säger Anne Ekdahl.

Resultatet har blivit sju övergripande problemområden, formulerat som 21 prioriterade insatser till 2022.

Överst hamnar samverkan, kompetens och anhörigstöd.

”Samverkan en utmaning”

– Vi måste få till samverkan mellan kommuner och landsting/regioner, vilket alltid är den stora utmaningen. Det handlar om att skapa lokala demensteam, och Jönköpings län ligger bäst till i landet med det gränsöverskridande arbetet i demensteam. Har man ett team med sjuksköterska från vårdcentral, sjuksköterska från kommunen, arbetsterapeut och biståndsbedömare så blir det ett bra nav som kan driva frågor och vid behov koppla in till exempel läkare och logoped, säger Frida Nobel.

Om hur de kommunala insatserna ser ut, som anhörigstöd, dagverksamhet och särskilda boenden, berättade Iréne Ericsson, lektor Jönköping University, medan Vera Gustafsson, utredare på Socialstyrelsen, beskrev hur indikatorerna ser ut för att följa upp resultatmått på alla områden.

Demensläkemedel för att lindra symptom är ett annat angeläget område.

– Det har hög prioritet, men används för lite idag, säger Anne Ekdahl.

Det pågår förstås också en intensiv forskning om läkemedel som bromsar upp förloppet.

”Hoppas på bromsande läkemedel”

– Det har kommit fram nya läkemedel, men blivit bakslag i de kliniska prövningarna. Men vi hoppas fortfarande på ett läkemedel som bromsar upp sjukdomen, kopplat till bra diagnostik för att kunna behandla tidigt, säger Stefan Brené, projektledare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har också hämtat erfarenhet från standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården, och vill införa standardiserade insatsförlopp i demensvården för att få bättre kontroll över de insatser som behövs och uppföljningar av dem.

Medarbetare med rätt kompetens, anges som det allra viktigaste området, kostnadsberäknat till cirka 200 miljoner kronor i tidsåtgång. Här finns bland annat bra webbaserade e-utbildningar att erbjuda.

– Det är ett fundament och inom det området lägger vi åtta olika förslag. Det behövs självklart utbildning för de kvalificerade arbetsuppgifterna i hemtjänsten. Ofta jobbar man ensam och vet inte vad som väntar när man öppnar dörren hos en person.

Dagverksamhet ska utvecklas

Satsning på dagverksamhet är ett annat område. Utveckling av både tillgången och innehållet ger chans för den demenssjuke att bibehålla sin kognitiva förmåga lite längre. Som bonuseffekt får anhöriga lite avlastning.

Att den person som får diagnosen demenssjukdom direkt får stöd är ett annat prioriterat område.

– Det finns exempel i Sverige där man efter diagnos på en Minnesmottagning direkt får kontakt med en demenssjuksköterska för att få hjälp med kontakt med olika grupper och uppföljning av vilket stöd som behövs.

Stödinsatser för anhöriga

De behov som utrikesfödda personer med demenssjukdom har, risken för våld i nära relation, mer lättanvänd statistik från kvalitetsregister, demensvänlig samhällsservice, utveckling av tekniska hjälpmedel, informationskampanj om demenssjukdom och stödinsatser för anhöriga är några andra områden som lyfts fram.

– De anhöriga är en jättestor grupp som gör ett jättearbete – som inte alltid syns, säger Frida Nobel.

Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag av regeringen att följa demensområdet under fyra och ett halvt år, hantera strategiska frågor och utvärdera de satsningar som presenteras i den kommande nationella strategin.

– Det är ett långt uppdrag där vi får vara navet, vilket är väldigt bra, säger Frida Nobel.

”Viktigt med samma verklighetsbild”

Björn Westerlind, överläkare i geriatrik på Länssjukhuset Ryhov, föreläste om demensvården i Jönköpings län, och var mycket nöjd med seminariet.

– Demenssjukdomar är ett så stort område som berör så många. Så en sådan här dag är viktig för att sprida kunskap när många är samlade som arbetar med demensvård och beslutsfattare. Det är också viktigt att vi har samma verklighetsbild och förståelse för hur vi ligger till. Sedan behövs det mycket arbete på lokal nivå för att hitta samverkansformerna, säger han.

6 000 har demenssjukdom i länet

I Jönköpings län finns cirka 6 000 invånare med demenssjukdom, och cirka 1 000 personer nyinsjuknar varje år. Den totala kostnaden för demenssjukdom är beräknad till cirka 2,2 miljarder kronor.

– Det är en stor samhällskostnad, samtidigt som anhöriga drar ett stort lass. Med en sådan här dag ökar vi medvetenheten om hur vi behöver arbeta vidare i länet med att utveckla vården och omsorgen, säger Ulrika Stefansson, utredare, äldrefrågor på folkhälsa och sjukvård, Region Jönköpings än.

Länsgrupp stödjer utvecklingen

Det var Länsgrupp samverkan demens i Jönköpings län, med representanter från Region Jönköpings läns  och kommunernas verksamheter, som på uppdrag av Strategigrupp Äldre arrangerade dagen som samlade 150 deltagare, verksamhetsföreträdare, tjänstemän och politiker, men också patientföreträdare.

Länsgruppen kommer också att ansvara för det fortsatta arbetet med att stödja utvecklingen av demensvården i länet. Bland annat planeras lokala seminarium att genomföras under hösten.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot: Inom gruppen demenssjukdomar, har cirka 60 procent Alzheimers sjukdom, cirka 30 procent blodkärlsdemens och resterade 10 procent övriga former, där frontallobsdemens är den största.