Bästa mellanstora sjukhus: På akutmottagningen, Värnamo sjukhus, blir 85 procent av alla patienter färdigbehandlade inom fyra timmar. Det ger ranking 3 av 53 undersökta sjukhus i tidningen Dagens Medicins jämförelse som presenterades i mitten av januari. För patienter 80 år eller äldre blir det ranking 1 i Sverige för Värnamo.

Korta behandlingstider på akutmottagningen i Värnamo

Gruppbild på medarbetare, akutmottagningen
Bra samarbete och kommunikation är nyckeln, tycker Elisabeth Andersson, Jeanette, Emira Bosna, Terje Blomstrand, Martin Peraić, Hassan Musse, Christin Sjölander och Per Jensen på akutmottagningen, Värnamo sjukhus. Foto: Mikael Bergström
Gruppbild på medarbetare, akutmottagningenTvå personer sitter vid ett bord

Patienter som söker till akutmottagningen på Värnamo sjukhus blir utredda och behandlade på i genomsnitt 142 minuter, bland den kortaste tiden i hela Sverige. Detta samtidigt som allt fler patienter färdigbehandlas på akutmottagningen och sedan kan återvända hem.

– Detta är ett inarbetat arbetssätt för oss sedan många år, och vi ligger ofta i topp. I år ligger vi trea i Sverige, något år har vi legat etta. Men vi ligger i år etta för åldersgruppen över 80 år. Barn och äldre är grupper som vi har extra fokus på, eftersom det innebär ökad risk för äldre människor som får vara här länge, och det är jobbigt för små barn att vänta, säger Terje Blomstrand, narkosläkare och verksamhetschef för akutmottagningen.

Den som söker sig till akutmottagningen får först träffa en sjuksköterska som gör en medicinsk bedömning, så kallad triagering. Behöver patienten behandlas akut, eller är vårdcentral eller kvällstid/helg jourcentral en bättre vårdnivå?

Hänvisar patienter till rätt nivå

– Då och då hänvisar vi patienterna vidare, och här är det nära till jourcentralen eftersom den ligger inne i sjukhuset, säger Terje Blomstrand.

Det är förstås alltid det medicinska behovet som styr vilken patient som tas omhand först. Det nationella måttet fyra timmar innebär att patienten ska vara undersökt, behandlad och klar– för att antingen återvända hem igen, eller läggas in.

– Fyra timmar är ett känt och accepterat mått att arbeta mot. Vi ger hela tiden personalen feedback genom att markera varje patient med en grön eller röd magnet för att markera hur vi lyckats med fyratimmarsgränsen, säger Terje Blomstrand och visar väggtavlan med markeringar.

På akutmottagningen är läkare från kirurgklinik, medicinklinik och ortopedklinik schemalagda, som mest sex läkare samtidigt.

Kort väntetid till läkare

Väntetiden för att få träffa läkare är ett annat nationellt mått. Också här ligger akutmottagningen i Värnamo trea i Sverige. Mycket handlar om arbetssätt.

– Ofta tar sjuksköterskan beslut om olika prover innan läkaren kommer, för att spara tid. Så processen startar ofta långt innan läkaren kommer. När vi har stor belastning har klinikerna också möjlighet att tillfälligt frigöra läkare från andra arbetsuppgifter för att bemanna akutmottagningen, säger Terje Blomstrand.

Vistelsetiden på akutmottagningen är beroende av en rad faktorer, som till exempel väntan på svar på blodprov, röntgen, plats på vårdavdelning, med mera. I dag blir allt fler patienter färdigutredda på akutmottagningen, ändå klaras fyratimmarsgränsen i hög grad.

– Det finns numera färre vårdplatser och vi lägger in färre patienter. Av de medicinpatienter som kommer till oss lägger vi numera in 50 procent, jämfört med 60 procent för några år sedan. Vi jobbar mer med att utreda patienterna. Numera kan det bli en ganska omfattande och bra utredning på akutmottagningen, säger Terje Blomstrand.

Fyra timmar rimligt mått

Han tycker att måttet på fyra timmar är rimligt.

– Med bra organisation klarar man 80-90 procent av patienterna inom fyra timmar. Fyra timmar är lång tid för en patient. Efter den tiden börjar det bli merarbete. Patienten blir hungrig, anhöriga behöver åka iväg och flera olika saker påverkas med logistik och livet runt omkring. Det blir också bättre arbetsmiljö för oss om vi klarar flödet.

Medarbetarna på akutmottagningen framhåller det goda samarbetet och kommunikationen som viktiga faktorer för att flödet är bra.

– Det är ett bra samarbete mellan oss och läkarna. Vi är nära varandra och kan snabbt få in en läkare till undersökningsrummet om det behövs, säger sjuksköterskan Christin Sjölander.

Bra bedömning i receptionen

– Vi är välbemannade, speciellt sen eftermiddag och tidig kväll, när vi har många patienter. Dessutom är våra sjuksköterskor duktiga på att göra bedömning i receptionen av vilka patienter som kan hänvisas till vårdcentral eller jourcentral. Det är en styrka som gör att vi får färre patienter och därmed kan lägga fokus och resurser på rätt patienter, vilket också resulterar i att våra handläggningstider blir kortare, säger Martin Peraić, ST-läkare i internmedicin.

Sjuksköterskan Elisabeth Andersson instämmer:

– Känner vi oss osäkra i receptionen kan vi alltid konsultera våra läkare. Vi har hela tiden en bra kommunikation. Ambulansen ringer också ibland och hör med oss. Kommunikation är grunden till att patienten hamnar på rätt nivå. En patient som till exempel haft ryggbesvär ett tag utan föregående trauma, ska inte börja hos oss, säger Elisabeth Andersson.

Varierad arbetsdag

För medarbetarna på akutmottagningen går en arbetsdag aldrig att planera.

– Det kan vara stora skillnader från dag till dag. Det är det som gör akutsjukvård så spännande. Ibland är det lugnt, ibland blixtrar det till, säger Terje Blomstrand.

MIKAEL BERGSTRÖM

Fotnot 1: Akutmottagningen på Värnamo sjukhus tar emot cirka 20 000 patienter per år.

Fotnot 2: Den 28 februari 2018 slutar Terje Blomstrand som verksamhetschef för akutkliniken på Värnamo sjukhus efter 18 år, men fortsätter arbeta som narkosläkare på sjukhuset. Magnus Cernerud, verksamhetschef för medicin- och geriatrikkliniken, blir även tillförordnad verksamhetschef för akutkliniken.