Jämlik psykiatrisk vård: Mer insatser hemma vid psykisk sjukdom

Två kvinnor sitter vid en dataskärm
Helena Fager, uppdragsledare för mobila och flexibla lösningar och Anna Löfdahl, medlem i mobila psykiatriska teamet på Höglandssjukhuset, är med och utvecklar lösningar för mer flexibla insatser hemma för patienter med psykisk sjukdom. Foto: Mikael Bergström

Den som drabbas av psykisk sjukdom ska i högre grad kunna få hjälp och stöd hemma som ett alternativ till inläggning på klinik. Det är syftet med utvecklingsområdet mobila och flexibla lösningar, en av ett 20-tal punkter i satsningen på jämlik psykiatrisk vård som den psykiatriska specialistvården i Region Jönköpings län nu utvecklar för att bli ledande i Sverige inom 5-7 år.

– Vi vill hitta en modell för mobila och flexibla insatser i alla länsdelar. Vi vill kunna möta patienterna i deras hemmiljö som ett alternativ till inneliggande heldygnsvård, genom att fokusera på deras hälsa och egna resurser. Vi kan skapa en kontinuitet, tid för möten och bättre tillgänglighet. Detta kan bli ett mellanting mellan öppen- och heldygnsvård, vilket ger ökad trygghet för patienten. Detta blir väldigt givande, eftersom jag brinner för personcentrerad vård som gör skillnad, säger Helena Fager, uppdragsledare för mobila och flexibla lösningar.

Hon är sektionschef för de två heldygnsvårdsavdelningarna på Höglandssjukhuset, och har nu den länsövergripande rollen som uppdragsledare på deltid.

Utveckling av mobila lösningar 

De tre psykiatriska klinikerna i Jönköpings län har redan idag mobila uppföljningsteam (vårdjouren i Jönköping) som åker hem till patienter. En utveckling av de mobila teamen med större uppdrag och mer insatser, men också geografiska variationer, är ett av åtta prioriterade områden när den specialiserade psykiatriska vården nu genomför en omfattande satsning för att skapa en jämlik psykiatrisk vård.

Till årsskiftet 2017/2018 ska det finnas en färdig modell för arbetet, ett år senare ska arbetssättet vara igång. Målgruppen är alla patientkategorier, men möjligheten till insatser hemma avgörs förstås av individuella förutsättningar och behov.

Stödsamtal och behandling

– Det kan handla mycket om stödsamtal, medicineringar, terapier och olika behandlingsformer, till exempel bedömning av effekter av läkemedelsbehandling samt poliklinisk elbehandling. När vi möter patienten i hemmiljön blir det mycket tryggare för patienten och vi får en annan bild. Det ger också bättre möjlighet att involvera närstående i vården. Insatserna kan också bestå av kontakt via telefon eller digitala vårdmöten, säger Helena Fager.

– Syftet är att vi vill utveckla personcentrerade och kvalificerade insatser i hemmen som ett alternativ till heldygnsvård, som ofta kan vara dramatiskt och ibland ger oönskade effekter, säger Ulf Grahnat, samordnare för satsningen jämlik psykiatrisk vård.

Åtta prioriterade områden

Totalt omfattar jämlik psykiatrisk vård ett 20-tal utvecklingsområden, varav nio hittills blivit prioriterade och fått länsövergripande uppdragsledare utsedda.

– Ett område är ”prioritera de svårast sjuka”. Vi ska organisera oss så att de med störst behov får de mest omfattande insatserna, oavsett diagnos. Vi vill också att öppenvården ska vara basen och finnas med i hela vårdkedjan. Det ska vara samma planering i heldygnsvården som i öppenvården.

I varje länsdel finns en psykiatrisk akutmottagning. Alla tre ska finnas kvar. Men ett prioriterat område är att skapa enhetligt innehåll och uppdrag i deras verksamhet.

Ett annat område är den psykiatriska intensivvården för personer under 18 år. De vårdas idag på den psykiatriska intensivvården för vuxna.

– Det är en utmaning att få ett barnperspektiv på detta för att utveckla en trygg och säker vårdsituation. Det är ett arbete som innehåller såväl juridiska utmaningar som frågor om patientsäkerhet och arbetsmiljö, säger Ulf Grahnat.

Patientmedverkan viktig

Patient- och närståendeinflytande är också ett prioriterat område för att tillvarata deras kunskap i utvecklingen av vården.

– Vi har redan många goda exempel på patienters och närståendes inflytande både på den egna vården och utvecklingen av den psykiatriska vården. Men vi behöver få bättre strukturer hur vi följer upp detta, säger Ulf Grahnat.

Ett exempel är att det finns en Peer (person med egen erfarenhet) i varje arbetsgrupp inom de prioriterade områdena.

– Vi försöker samverka mycket med olika intresseföreningar. Det är jätteviktigt med patienternas åsikter. Annars vet vi inte om vi utvecklar vården åt rätt håll, säger Helena Fager.

Inom Jämlik psykiatrisk vård pågår också ett arbete med att ta fram kliniska programområden inom bland annat beroendevård, psykosvård och neuropsykiatri, där program utvecklas med standardiserade vårdförlopp för att nationella riktlinjer ska tillämpas på samma sätt i Jönköpings län.

Kliniska program införs

– Här kommer vi att införa sju kliniska programområden under 2018, säger Ulf Grahnat.

Flera arbeten görs för att samordna länets specialistpsykiatri. Bland annat bildas ett FoUU-råd (forskning, utveckling och utbildning) för att samordna den resurs som disputerade medarbetade innebär, arbetet med verksamhetsförlagd utbildning för studenter samordnas, och respektive kliniks verksamhetsutvecklare utvecklar och samordnar sitt uppdrag. 

– Vi ska ha en specialistpsykiatri som är tillgänglig i hela länet, har goda medicinska resultat och som är individuellt anpassad, säger Ulf Grahnat.

Identifierat utvecklingsområden

Under hösten 2016 ledde han en översyn av specialistpsykiatrin för att identifiera utvecklingsområden, bland annat med en tidigare psykiatriutredning som underlag.

– Våren 2017 fastställdes vår handlingsplan med alla mål tidsatta. Den arbetar vi nu med att genomföra, där min roll är att driva och genomföra. Det finns ett stort engagemang och intresse i verksamheten. Vi har idag en psykiatri med gott renommé och höga ambitioner. Målsättningen från ledning för verksamheten är att vi inom fem till sju år ska bli ledande i Sverige inom den specialistpsykiatriska vården, säger Ulf Grahnat.

MIKAEL BERGSTRÖM