Hållbart tänkande när Region Jönköpings län bygger nya lokaler

En grupp medarbetare på Smålandsstenars vårdcentral
Nya vårdcentralen är rymlig, ljus och tyst, konstaterar Susann Boast, distriktssköterska, Ulrika Naij, sjuksköterska, Margareta Andersson, undersköterska och miljöombud, Lina Forsberg, receptionist, Susanne Fredriksson, distriktssköterska samt Carina Alexandersson, distriktssköterska, på Smålandsstenars vårdcentral. Foto: Mikael Bergström
En grupp medarbetare på Smålandsstenars vårdcentralFem personer slänger avfallSusann Boast, Margareta Andersson och Ulrika Naij konstaterar att den nya vårdcentralen har en fin miljö, för både patienter och medarbetare.Receptionen, där Lina Forsberg arbetar, har fått en central placering i den nya vårdcentralen. Härifrån hänvisas patienterna vidare till olika väntrum.Smålandsstenars vårdcentrum är en färgklick i samhället som inrymmer en rad olika verksamheter.Den yttre miljön har också stor betydelse vid en byggnation. Under parkeringen finns ett fördröjningsmagasin för dagvatten och de nyplanterade Ornäsbjörkarna är sterila och utsöndrar inte pollen.

Inga organiska byggmaterial. Regelbunden fuktmätning under byggtiden. Extra tjock väggisolering. Noggrann planering av rumsutformningen. Det är stort fokus på miljö och arbetsmiljö när Region Jönköpings län bygger om eller nytt – till exempel Smålandsstenars vårdcentrum, som också fått allergifria björkar!

– När vi planerade för den nya vårdcentralen hade vi höga krav på fuktkontroller, mot bakgrund av att den gamla vårdcentralslokalen revs på grund av stora problem med markfukt som trängde upp, säger Niklas Carlborg, byggprojektledare på regionfastigheter.

Förutom utförliga geotekniska undersökningar inför byggnationen, fanns en fuktansvarig som följde hela processen.

Vårdcentralen är byggd i stål och betong, helt utan organiska material. På fasaden sitter färgglada skivor av cementfiber.

Ett kritiskt moment i byggnation är uttorkning av betonggolv. Här beslöt ansvariga om extra torktid för att komma ner ordentligt under gränsvärdet.

Energieffektiv

Tack vare vattenburet system med bergvärme och extra lager isolering i väggarna är byggnaden mycket energieffektiv och tät.

– Boverkets dåvarande byggregler hade krav på högst 62 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Här har vi mätt upp 33, väldigt lågt, säger Niklas Carlborg.

Det kan jämföras med så kallade nollenergihus, som brukar ligga på cirka 20 kilowattimmar.

Med tanke på tidigare mångåriga lokalproblem blev byggprocessen i Smålandsstenar ovanligt noggrann.

”Spände bågen lite extra”

– Ja, här spände vi nog bågen lite extra, säger Niklas Carlborg.

Dessutom klarade man målen i materialbedömningssystemet Sunda Hus till 77,8 procent.

– 78 procent A och B-klassade material, när även el och VVS räknas in, är mycket bra – klart godkänt. Vårt mål är 80 procent, säger Marina Sahlstedt, miljöingenjör på regionfastigheter.

Hon arbetar bland annat med att skapa bra rutiner för att använda Sunda Hus i verksamheten.

Hur en produkt är tillverkad, eller vad den innehåller för ämnen, styr vilken klassificering den får.

– En PVC-matta, till exempel, kan aldrig bli A eller B-klassad på grund av att den innehåller cancerframkallande och hormonstörande ämnen, säger Marina Sahlstedt.

”Vi vet vad husen innehåller”

– En stor fördel med Sunda Hus är också att vi vet vilka komponenter vi har i byggnader, om det senare skulle komma fram kunskap om ämnen som man trott varit okej att använda, säger Niklas Carlborg.

I samband med byggnation finns det många miljömässiga hänsyn att ta.

– Det handlar bland annat om kvalitet, funktion och ekonomi. Energianvändning och avfallshantering, både under byggnationen och i de färdiga lokalerna, är viktiga miljöaspekter, liksom dagvattenhantering och utemiljön, säger Marina Sahlstedt.

Många hårdgjorda ytor och begränsad kapacitet i kommunala dagvattennät kan ställa till bekymmer när det kommer stora regnmängder.

Byggt fördröjningsmagasin

– Under en del av parkeringsytan har vi därför byggt ett fördröjningsmagasin, som kan ta hand om större mängder regnvatten. Efter översvämningen på Ryhov har vi numera alltid regnvattnet i åtanke när vi bygger nytt, säger Niklas Carlborg.

Övriga utemiljön har också stor betydelse. Här passade det med björkar, som finns i grannmiljön till vårdcentralen.

– Vi satsade på Ornäsbjörkar, som är sterila och därför inte utsöndrar något pollen. Den är inte jättevanlig, men är ett sätt att få in mer björk utan att öka mängden pollen i känslig miljö, säger regionfastigheters landskapsingenjör Robert Burman.

Peter Nilsson, miljösamordnare på vårdcentralerna Bra Liv, är mycket nöjd med resultatet.

”Exempel på hur långt fram vi ligger”

– Smålandsstenars vårdcentrum har blivit excellent. Detta är ett exempel på hur långt fram vi ligger i byggteknik och miljötänkande. Detta visar också vilka krav vi har och hur mycket arbete som ligger bakom etablering av en vårdcentral. Ingen annan verksamhet skulle väl tänka på allergifria björkar som en detalj? När det gäller avfallshanteringen är det viktigt att minska mängden, och miljörum som det i Smålandsstenar vill vi gärna skapa som standard framöver, säger han.

För medarbetarna i Smålandsstenars vårdcentrum har den nya byggnaden blivit ett stort lyft.

– Många medarbetare har varit med om mögel och vattenläckor under många år. Nu är det ingen som klagar på någonting, utan alla är nöjda, säger verksamhetschef Åsa Dahlqvist.

”Många små bekymmer i baracken”

Hon kom dit ungefär samtidigt som Arbetsmiljöverket stängde vårdcentralen tillsammans med de fackliga organisationerna, efter år av stora miljöproblem med lokalerna. Några månader senare, i februari 2012, flyttade hela vårdcentralen till en tillfällig ”barack” i samhället, en lösning som varade i fem år.

– Vi hade en massa små bekymmer i baracken. Ibland var det till exempel iskallt, ibland jättevarmt… säger Åsa Dahlqvist.

Under tiden togs beslut om att regionfastigheter skulle bygga nya lokaler, och i mars 2017 var det dags för inflyttning. Men vägen dit var lång.

PTS, Program för teknisk standard, är alltid utgångspunkten där så kallade typrum utgör ramarna när olika sorters rum ska planeras. PTS är utvecklat av regionfastigheter och används idag av 16 landsting/regioner i Sverige.

Arbetade med rumsfunktioner

– Vi blev tidigt involverade i en byggrupp, med som mest åtta medarbetare från vårdcentralen plus laboratoriet. Vi arbetade väldigt noggrant med olika rumsfunktioner, där vi tittade på vad varje rum skulle innehålla, var eluttag skulle placeras, ventilation och liknande. Det var ett tufft men roligt jobb, och med lite perspektiv nu så funkade det väldigt bra, och vi hade stor hjälp av det. Det var värdefullt och effektivt att jobba på det sättet, säger Åsa Dahlqvist.

I processen ingick att försöka tänka några decennier framåt hur verksamheten kan se ut.

– Huset ska ju stå här i 40-50 år. Då måste man ha med sig sådana bilder. Huset blev traditionellt byggt med expeditioner och undersökningsrum. Men vi har ett antal utrymmen som är rätt enkla att göra om till andra funktioner – om det behövs i framtiden.

Stora ytor – och tyst

Resultatet har blivit en vårdcentralsbyggnad med fin arbetsmiljö.

– Den stora skillnaden är logistiken och akustiken. Tidigare hade vi trångt. Nu är det större ytor och mycket tystare. Dessutom ljust och fint, och miljörummet har blivit jättefint, säger Margareta Andersson, undersköterska och miljöombud.

– Vi har en inbjudande entré, där patienterna får veta till vilken mottagning de ska gå till, med egna väntrum. Det märks knappt i lokalerna om vi har många patienter här, säger Åsa Dahlqvist.

I den tillfälliga baracken hamnade allt avfall (utom riskavfall) i en enda container. I den nya vårdcentralen finns ett rymligt miljörum centralt placerat, med en rad olika fraktioner, lätt att tömma utifrån.

Enkelt att slänga avfall

– Det är kanske detta som vi är allra mest stolta över. Det ska vara enkelt att sortera avfall, vilket det är här.

Så nu ger Smålandsstenars vårdcentrum den bästa tänkbara miljö för både medarbetare och de cirka 8 500 patienterna plus cirka 2 800 patienter vid filialen i Reftele.

Dessutom med en utemiljö med mycket gräsväxter som bidrar till helhetsintrycket.

– Det är ett så fint bygge – klockrent perfekt. Färgen; orange och brunt med inslag av grått och vitt, ger en känsla av 70-talet, fast i modern tappning. Det är en färgklick i samhället, tycker Åsa Dahlqvist.

Fotnot 1: Byggnaden innehåller förutom vårdcentral med laboratorium, även kvinnohälsovård, barnhälsovård samt kommunal verksamhet som öppen förskola, socionom och vissa tider psykolog. Den totala investeringsbudgeten för vårdcentralen, byggnation och inventarier, var cirka 60 miljoner.

Fotnot 2: PTS, Program för teknisk standard, är utvecklat av regionfastigheter och används idag av 16 landsting/regioner i Sverige.

Fotnot 3: Ornäsbjörk är Sveriges riksträd. Ornäsbjörken utsågs 1985 av Sveriges Stadsträdgårdsmästare till Sveriges riksträd. Motiveringen var bland annat att det är det enda träd som uppstått i Sverige. Ornäsbjörken är en mutation av vårtbjörk. Det första exemplaret hittades vid gården Lilla Ornäs några kilometer från Borlänge 1767.

 

Byggstart i höst för Råslätts vårdcentrum 

I september 2018 planeras byggstart för ett nytt vårdcentrum i Råslätt, strax söder om Jönköping. Det blir även en familjecentral och lokaler för apotek, Folktandvård, lokaler för studentledd vårdmottagning samt uppehållsrum för länstrafikens bussförare. 

– Vi började med en vision ”en bättre hälsa för dig och mig”, som vi sedan brutit ner i olika mål i den fortsatta planeringen, säger Ove Johansson, byggprojektledare för Råslätts vårdcentrum.  

Satsningen i Råslätt blir byggtekniskt ganska likt Smålandsstenars vårdcentrum, dock en våning högre.  Men här blir det fjärrvärme som spetsvärme, och avfallshanteringen går ett steg längre, med källsortering på varje våningsplan.  I Råslätt finns det också utrymme för en lekpark i anslutning till öppna förskolan. 

Processen fram till byggstart för Råslätts vårdcentral innebär också att arbetsgrupper med medarbetare har arbetat med utformningen. Ove Johansson räknar med att de får en arbetsplats som de blir nöjda med. 

– Detta är också viktigt ur rekryteringssynpunkt. Du ska känna dig stolt över att gå till ditt jobb och det gör du när du går till något du tycker om. Vi har större krav på byggnadsmiljö och arbetsmiljö än privata aktörer. Så arbetsmiljön kan vara en viktig konkurrensfördel, säger han. 

Råslätts vårdcentrum har en totalbudgetram på 161 miljoner kronor och kommer att vara klar för inflyttning första kvartalet 2020.