Change: Att möta människor som flytt

En grupp människor
Behovet av samverkan mellan olika aktörer. Men också nödvändigheten av att byta perspektiv, ha respekt för eleverna och förståelse för den svåra processen att lära sig ett nytt språk och nya sociala koder. Det var en del av den kunskap som den här gruppen från Nässjö kommun, många av dem lärare inom SFI och vuxenutbildning, fick med sig hem efter Change-konferens i januari 2018 i Huskvarna. Foto: Mikael Bergström
En grupp människor: Joel Malmvall, projektledare för Change, och utbildningsledare Madelene Nelson, beskriver vad Change handlar om i samband med en utbildningsdag hösten 2017 för kommunala medarbetare om att möta människor som flytt. Lagunathan Govender är processledare för Erkännandemodellen, en modell som bygger på en samhällsvetenskapliga teori,  som medarbetare i fem kommuner får utbildning i för att ge bättre stöd till människor att komma in på arbetsmarknaden.

Hur ska kommunerna i Jönköpings län integrera nyanlända människor i samhället? Det är kärnfrågan i Change, ett treårigt integrationsprojekt som kommunal utveckling inom Region Jönköpings län driver, i form av en rad utbildningsinsatser för främst kommunala medarbetare.

– Fokus för oss är att stärka kompetensen hos medarbetare i kommunerna, säger Joel Malmvall, projektledare för Change. Det kan handla om personal på HVB-hem, lärare inom SFI, skolpersonal på mottagningsskolor, och alla övriga kommunala medarbetare som möter de här frågorna, som har möjlighet att delta i ett brett kursutbud. Det handlar om hur vi skapar ett inkluderande samhälle som arbetar mot diskriminering och rasism. Ska man ha rollen som främjare av demokratisk värderingsgrund behövs det verktyg för att ta diskussionerna i brännande värderingsfrågor.

”Arbeta med värderingar och normer”

Change handlar om att skapa ett inkluderade samhälle för människor som flytt från andra länder och kommit till Sverige.
– Arbetsmarknaden är en viktig del, men det handlar även om till exempel kultur och fritid och hur vi arbetar med värderingar och normer.

Change arrangerar bland annat olika utbildningsdagar.
– Vi har till exempel en dag om hur kommunerna kan samverka mer med civilsamhället. Det görs redan mycket där och finns många goda exempel som vi vill sprida.

Olika temadagar

Andra temadagar har bland annat handlat om ”rasism och diskriminering”, riktat sig till vissa personalgrupper som fritidspersonal och lärare eller fördjupat sig i de länder som många nyanlända kommer ifrån, som Afghanistan, Somalia, Syrien och Eritrea.

Ett övergripande mål är att stärka kompetensen hos de kommunala medarbetarna.
– Under våren 2018 planerar vi bland annat att ha kurser i interkulturell kommunikation och i språkutvecklande praktik för de kommunala medarbetare som ska stötta de nyanlända som får praktik i kommunal verksamhet, säger utbildningsledare Madelene Nelson.
En utbildningsdag handlade om migration, rättsliga systemet, asylprocessen, och hur den som är nyanländ anpassar sig till ett nytt sammanhang.

”Stötta lärandet”

– För den som till exempel är lärare eller socialsekreterare handlar det om att förstå hur man kan stötta nyanlända i deras lärande eller för att komma in på arbetsmarknaden, utifrån de anpassningsstrategier som finns.

För Kommunal utveckling är Change ett av de största projekten någonsin.

– I spåren efter det stora flyktingmottagandet 2015, och ESF-rådets utlysning av pengar för projekt kring integration, fanns det en stor diskussion i kommunen om de nya utmaningarna. Det skapade ett behov av kompetensutveckling. Utmaningarna skiftar från tid till annan, från uppehållstillstånd till språkträning till att komma ut på arbetsmarknaden, och berör en rad områden som bostäder, skolor och liknande. Det kommer en rad nya människor och det handlar om att skapa inkluderande verksamheter där de känner sig välkomna och får chans att utvecklas på samma villkor som alla andra, säger Joel Malmvall.

MIKAEL BERGSTRÖM 

Change utbildar kommunala medarbetare i Erkännandemodellen 

Den samhällsvetenskapliga teorin Erkännandemodellen, används i Change-projektets forskningsdel för att utbilda medarbetare i fem kommuner i nytt arbetssätt för att ge människor hjälp in på arbetsmarknaden. 

I det stora Changeprojektet ingår en forskningsdel i form av en riktad satsning till omkring 125 medarbetare inom ekonomiskt bistånd på socialtjänsten respektive arbetsmarknadsenheten i de fem kommunerna Nässjö, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd och Vetlanda. 

De får kompetensutveckling enligt den så kallade Erkännandemodellen, och jämförs med en kontrollgrupp medarbetare i fem andra jämförbara kommuner i Kronobergs och Kalmar län, för att se vilka effekter utbildningen ger. 

Erkännande av varje individ 

Erkännandemodellen utgår från en samhällsvetenskaplig teori som handlar om jämlikhet mellan människor, att behandla människor likvärdigt och ha ett respektfullt arbetssätt, alltså ett erkännande av varje individ. 

– Målet är att de ska omsätta teorin till praktik och utveckla ett nytt arbetssätt som i högre grad tar tillvara de kompetenser, förutsättningar, behov och önskemål som de som är arbetslösa och som står långt från arbetsmarknaden har, säger Lagunathan Govender, doktorand och processledare för Erkännande. 

Change har fokus på att integrera nyanlända, medan Erkännandelen riktar sig till alla grupper som står långt från arbetsmarknaden. 

Handledning i vardagen 

– Vi genomför en rad olika utbildningsaktiviteter, som konferenser och workshopar. Vi åker också ut till medarbetarna i de deltagande kommunerna och ger handledning. Vi har också reflektionsgrupper där vi diskuterar hur vi bättre kan rusta människor för att komma närmare arbetsmarknaden. Många människor som har ekonomiskt bistånd, alltså socialbidrag, hänvisas till praktikplats, men fastnar lätt där utan att komma vidare till ett fast jobb. Samtidigt upplever en del att de inte får den hjälp de behöver, eller blir dåligt bemötta. Här behöver vi bli bättre på att ge hjälp, säger Lagunathan Govender. 

Forskar om samhällets hjälp 

Som doktorand forskar han om samhällets hjälp till människor som lever i fattigdom och arbetslöshet. 

– De flesta har det relativt bra ekonomiskt i Sverige, men många människor i de grupper vi arbetar med har det sämre och lever utan ekonomisk eller social trygghet.  De har hamnat utanför och det är viktigt att ta reda på mer om hur vi kan hjälpa dem på bästa sätt. I slutänden är det en fråga om rättvisa, säger han. 

MIKAEL BERGSTRÖM