Allt fler överlever bråck på kroppspulsådern

Kärlkirurg Håkan Åstrand och hans kollegor och operationsteam opererar cirka 45 aortabråck per år. Tidig upptäckt och utveckling av kärlkirurgin har gjort att dödligheten i aortabråck minskat kraftigt.
Kärlkirurg Håkan Åstrand, hans kollegor och operationsteam opererar cirka 45 aortabråck per år. Tidig upptäckt och utveckling av kärlkirurgin har gjort att dödligheten i aortabråck minskat kraftigt. Foto: Johan W Avby

Allt fler människor överlever bråck på stora kroppspulsådern (aortan). Detta tack vare tidig upptäckt genom screening och röntgen innan bråcket brister, dygnet runt-organisation av kärlkirurgin - och en sammanhållen vårdkedja mellan de tre akutsjukhusen och ambulanssjukvården.

När jag började med akuta aortaoperationer för 15-20 år sedan hade vi en dödlighet på 40 procent. Nu är vi nere i en dödlighet på 4 procent inom 30 dagar för de som kommit till sjukhus och opererats akut de senaste fem åren, jämfört med 25 procent i riket. Det är en stor skillnad även om det finns viss osäkerhet i de små talen. Men det visar att vi är rätt ute, säger Håkan Åstrand, kärlkirurg på Länssjukhuset Ryhov.

45 operationer per år

Totalt genomför Håkan Åstrand och hans fem kollegor cirka 45 aortaoperationer per år, varav omkring sju akuta där bråcket har brustit. Antalet akuta operationer har de senaste åren minskat bland annat tack vare den screening (massundersökning) som alla män erbjuds vid 65 års ålder.

– Införandet av screening och ökad användning av skiktröntgen, där aortabråck kan vara ett bifynd vid undersökningen, innebar nästan en halvering av antalet akuta operationer, vilket är väldigt bra.

För de planerade operationerna är dödligheten nere på 0,6 procent, även här lägre än rikets 1,5 procent.

Öppen kirurgi eller EVAR

Operationerna görs antingen som öppen kirurgi, där en tygstrumpa sys fast, eller med EVAR, (endovascular aneurysm repair), där kärlproteser förs in via ljumsken för att täta aortan inifrån, ett ingrepp som är betydligt mindre än öppen kirurgi.

Tack vare att materialleverantören sedan några år har placerat ett lager med kärlproteser i olika längder och grovlekar på Länssjukhuset Ryhov, görs nu drygt hälften av även de akuta operationerna med EVAR.  

Kärlkirurgin är sedan 2014 koncentrerad till Länssjukhuset Ryhov. Det fanns då en oro över hur det skulle gå med de patienter från östra och södra länsdelen som drabbades av brusten pulsåder.

Snabbt spår för omhändertagande

– Vi utvecklade gemensamt i regionen ett PM för akutmottagningarna och ambulansen ”kärlkatastrof”, som bland annat innehållet ett koncept för att hålla blodtrycket lågt för att motverka blödningen. Patient med misstänkt brusten aorta körs till närmaste akutmottagning, skiktröntgen görs direkt, och bekräftas misstanken fortsätter samma ambulans hit till Ryhov. Vi kärlkirurger kan under tiden titta på röntgenbilderna, även hemifrån, välja operationsmetod och förbereda för operation, beskriver Håkan Åstrand.

Han konstaterar att den jourorganisation som byggts upp, med kärlkirurg i jour dygnet runt, året runt som kan utföra EVAR-operation när det är lämpligt, är en förutsättning för att omhändertagandet av denna patientgrupp ska fungera, med ett nära samarbete mellan de tre akutsjukhusen och ambulanssjukvården i en sammanhållen vårdkedja. 

Samma vård dygnet runt

– Detta är trots allt händelser som inträffar sällan. Då ska det inte bygga på tillgängligheten till en enskild kärlkirurg. Målet är att länsinvånarna ska få samma vård dygnet runt oavsett vilket vårdlag som är i tjänst.  Här har vi istället byggt ett system med ambulansinstruktion, narkospersonal, specialistsjuksköterskor på röntgen och vi kärlkirurger som arbetar i team. Vi är nästan alltid två kärlkirurger vid dessa operationer eftersom det ökar kompetensen, säger Håkan Åstrand.

Fortfarande används båda operationsmetoderna, både öppen kirurgi och EVAR. Vid öppen kirurgi sys en ”tygstrumpa” i aortan, vid EVAR förs istället kärlproteser in via ljumsken som sedan fjädrar ut och tätar i aortan.

”Skräddarsyr operationsmetoden”

– Det är två bra operationsmetoder, som båda har fördelar och nackdelar. EVAR är ett mindre ingrepp, men gör att patienten måste kontrolleras livet ut, och det kan senare uppstå små läckage som behöver tätas. Vi skräddarsyr alltid operationsmetoden efter patientens fysiologi, önskemål och hur bråcket ser ut, säger Håkan Åstrand.

Förhoppningen är att på sikt kunna erbjuda EVAR till merparten av patienterna, vid både akuta och planerade operationer.

– När EVAR är färdigutvecklat kanske det helt kan ersätta öppen kirurgi. Då kan den mest dramatiska operation vi gör, ett brustet aortabråck i öppen kirurgi, ersättas av ett ingrepp via två små hål i ljumsken under lokalbedövning, vilket också kommer att minska dödligheten, säger Håkan Åstrand.

MIKAEL BERGSTRÖM

Läs mer:

Aortascreening av 65-åringar upptäcker bråck på kroppspulsådern

Jan fick sitt bråck på kroppspulsådern opererat