Rehabveckan utvecklar Sveriges rehabiliteringsvård

Två kvinnor tittar in i kameran
Linda Jägenstedt berättade om sina strategier för att hantera hjärntrötthet, tillsammans med neuropsykolog Lovisa Hellgren. Foto: Mikael Bergström
Två kvinnor tittar in i kameranTre personer tittar in i kameran

Kognitiva funktionsnedsättningar efter förvärvad hjärnskada, funktionella tillstånd och rehabilitering efter benamputering. Det var några områden som diskuterades vid Rehabiliteringsmedicinska veckan i Jönköping som under tre dagar samlade cirka 360 medarbetare från landet 20-talet rehabiliteringsmedicinska kliniker.

Den som har en kognitiv funktionsnedsättning efter en förvärvad hjärnskada behöver hjälp med olika verktyg och strategier för att få en fungerande vardag. Hur det teamarbetet ser ut berättade en grupp från rehabkliniken på Danderyds sjukhus.

Hur en kognitiv funktionsnedsättning kan påverka stort i vardagen, med bland annat trötthet och minnesproblem, berättade neuropsykolog Lovisa Hellgren på rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping, tillsammans med patienten Linda Jägenstedt.

Linda berättade om hjärntrötthet

Linda Jägenstedt fick diagnosen epilepsi 2006 och blev sängliggande.

– Jag blev jättesjuk, hade 30-40 anfall per dag och fick pröva olika läkemedel, berättar hon.

Efter en operation på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg i juni 2010 blev hon symptomfri.

– Jag var av med anfallen och har inte haft något sedan dess.  Jag tyckte att jag fått mitt liv tillbaka. Jag orkade vara tillsammans med min man och våra fem barn och göra saker och började jobba igen efter tre månader, säger hon.

Men hjärnskadan ledde till en kognitiv funktionsnedsättning i form av bland annat hjärntrötthet och problem med nyinlärning.

Så småningom fick hon kontakt med rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping.

”Fick lära mig att inte köra på som vanligt”

– Jag trodde att jag var frisk efter operationen, men jag fick lära mig att jag har en hjärnskada som gör att jag inte kan köra på som vanligt.

Neuropsykolog Lovisa Hellgren var en av dem som gav henne verktygen för att hantera sin vardag.

– Jag har fått börja jobba med scheman, strukturera upp min dag och prioritera för att hålla igen, vilket har varit väldigt bra. Jag har lärt mig att vila hjärnan genom olika aktiviteter, till exempel att vara ute i naturen!

En rehabiliteringskurs under åtta veckor gav henne också mycket ny kunskap. Särskilt positiv tycker hon det var att övriga familjen också fick komma dit och lära sig mer.

”Jobbet ger mig energi”

I dag har hon just gått upp till 75 procents tjänstgöring i sitt jobb på röntgen, Länssjukhuset Ryhov.

– Jag älskar mitt jobb och det tar inte bara energi, det ger mig också energi. Jag är så glad att jag fått verktyg och kämpat mig tillbaka och lärt mig tycka om den nya Linda.

Under tre dagar genomfördes en lång rad föredrag och nätverksträffar på Rehabdagarna.

Kunskap och relationer

– Det handlar om att få kunskap och bygga relationer. Presentationerna under de här dagarna och alla de nya nätverk som skapas mellan medarbetarna visar att rehabiliteringsmedicinen i Sverige mår ganska bra, säger Marianne Lanner, ordförande i  SFRM, Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin. Vi blir också allt mer efterfrågade i takt med nya riktlinjer för strokevård och behandling av neurologiska sjukdomar. Även nya grupper knackar på dörren, som cancerpatienter med behov av teambaserad specialistrehabilitering.

Rehabveckan genomfördes för femte gången, i år med rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping som lokal värd. En klinik som i år firar 50 år.

Skapa nätverk

– Att skapa nätverk i landet är otroligt viktigt för oss eftersom vi är en relativt liten medicinsk specialitet. Inom rehabiliteringsmedicinen ser vi nu att det händer mycket inom robotteknik, till exempel med assisterad gångträning. Men vi ser också att patientgruppen med kognitiv funktionsnedsättning efter hjärnskada ökar hos oss, säger Jan Burensjö, verksamhetschef för  rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping.